Junkön är en stor ö som ligger ca 1,5 mil ut i Luleå skärgård och är en av Luleå skärgårds mest välbesökta öar med sina 10 gästhamnsplatser och 2 uthyrningsbara stugor. På Junkön finns även ett skärgårdsmuseum, ett kafé och tillgång till bastu, dusch, färskvatten och el.
Ön är väldigt känd för sitt fiske och flera yrkesfiskare har sin hemmahamn här. Fisket bjuder bl.a. på lax, strömming och siklöja (vars rom man även ser till att utnyttja), och Junköfiskarna, som sköter fisket är ett välkänt företag för luleborna.
Det finns i dag 8 stycken åretruntboende på ön som alla bor på den östra sidan, eftersom den västra sidan sedan 1940-talet varit militärens (F21) egendom när man insåg att sandöken där lämpade sig väl som ett skjutfält.
Men vet inte när den första personen bosatte sig här, men ön har nämnts i skrifter sedan 1500-talet och det sägs att ön fick sitt namn efter Junken, samemannen som var den första att landstiga ön.
Galleri Agda och Valborg: I bykärnan ligger sommargalleriet Agda och Valborg. Galleriet fick sitt namn efter de sista fasta boende i gården där galleriet finns, och det slog för första gången upp sina dörrar år 2007. I galleriet återfinns verk av kända kvinnliga Luleåkonstnärer, och ibland förekommer även försäljning av verk.
Skärgårdsmuseum: 1998 invigdes skärgårdsmuséet, som även går under namnet fiskemuséet på Junkön. Här visar man upp saker och ting som funnits på ön sedan urminnes tider och som bevarats av öborna. Föremålen ger en inblick i hur livet på ön var förr i tiden. På sommaren kan man även besöka ett kafé som finns i en av muséets delat.
Båtmotormuseum: I en av sjöbodarna finns även ett litet museum som visar upp gamla båtmotorer, en spännande plats och ett trevligt besöksmål för de motorintresserade.
Hattkvarnen: Junkön är känd för sin hattkvarn, som idag är Norrlands enda fungerande väderkvarn. Kvarnen ligger ca 100 meter från Junköns hamn. I hattkvarnen kan man mala mjöl, men idag utnyttjas den bara som sevärdhet. Kvarnen är byggd med en speciell teknik där kvarnens ”huvud” vrids efter vindens riktning och blev klar under 1700-talet.